
Hördu, skriver ni alls studenten ... ?
Följ med på en fråga-svar-odyssé mellan killen som hört roliga och/eller konstiga rykten ;-) om Steinerskolan, och en som råkar veta hur det står till.
Du kan också ställa en egen fråga!
Okej, jag går rakt på sak ...
– Varsågod, bara.
Lär sig barnen alls nånting i skolan?
– De lär sig skriva, läsa, räkna ... och veta hut ;-)
Alltså samma sak som barn lär sig i alla skolor. Men på ett litet annorlunda sätt. Vi lägger stor vikt vid att man ska lära sig saker genom praktiska övningar, och inte genom utantilläsning.
Jaha, men jag har hört att allt bara är flum.
– He he. Så är det förstås inte. Läs läroplanen så ser du. Eller kom på ett besök. Det finns Steinerskolor i hela världen, knappast skulle ett system med bara flum vara så populärt och framgångsrikt.
Hm, kanske. Men sen har jag hört att det är en elitskola. Bara för de rika och fina! Medge att det stämmer!
– Urk. Vissa fjantiga rykten tycks verkligen vara eviga ... men det stämmer alltså definitivt inte. Elevavgiften är 250 euro per termin, och man har möjlighet till frielevplats. Skolan lever till över 90 procent av statsstöd, så speciellt elitistiskt är det nog inte.
Lär man sig alls språk hos er?
– Verkligen! För det första är Steinerskolan tvåspråkig, det betyder att vi har en stark svensk enhet men också ett naturligt och givande umgänge med den finska sidan - på lika villkor. T.ex. hade vi nyligen ett tvåspråkigt Mikaelsspel där allting gick både på svenska och finska, det var fantastiskt att se åttaåringar, både svenska och finska, läsa långa texter på två språk.
Vi borde i själva verket jobba ännu mera för samarbetet, också i de äldre klasserna, eftersom vi ser det som en rikedom att ha två kulturer och två språk under samma tak. Men självklart är det också viktigt att sidorna är självständiga och stöder det egna språket. Du kan förrsten läsa mera om upplevelser om tvåspråkigheten i skolan på en (i första hand) intern debattsajt som föräldraföreningen uppråtthåller.
Hm, låter bra. Men när börjar eleverna läsa språk? Aldrig?
- He he, redan på ettan faktiskt - i motsats till andra skolor. Vi börjar med finska och engelska alltså genast på ettan, på ett roligt och naturligt sätt. På femman kommer tyska med, och senare andra språk. Språk, inklusive modersmålet, har hög prioritet hos oss.
Jag har hört att er skola är en hjälpskola.
– Vad ska man svara på det? Begreppet ”hjälpskola” existerar inte. Vi är en enhetsskola i vilken eleverna får de färdigheter som förutsätts av normala skolelever. Skolan är helt enkelt till för vanliga barn.
Men varför har ni en egen läroplan?
– Alla skolor har egen läroplan. I den egna läroplanen redogör man närmare för hur man lokalt förverkligar de läroplansgrunder som utbildningsstyrelsen fastställt. För steinerskolans del gäller det att ha en läroplan som även uppfyller det krav vi har i vårt utbildningstillstånd: att ge utbildning på steinerpedagogisk grund.
Det lät ju bra, men har ni faktiskt en egen religion?
– Du har bra fantasi, fniss!
Men okej, nu tar vi det riktigt grundligt: Skolornas religionsundervisning anordnas enligt normal skollagstiftning enligt vilken undervisningen främst anordnas enligt den religion som majoriteten av eleverna representerar. I vårt fall ev. luth. religion. Om det finns minst tre elever som hör till något annat religiöst samfund med godkänd läroplan i religion anordnas för dem undervisning i denna religion. Sådana religioner är hos oss ortodox religion och kristensamfundets religion. Om det finns minst tre elever som inte hör till något samfund ordnas för dem undervisning i livsåskådning.
Vad är då eurytmi?
– Eurytmi är en konstform i vilken man med rörelser försöker synliggöra olika dynamiska former med eller utan det talade ordet eller musik. Kom och se på våra teaterpjäser så får ni se att det inte alls är konstigt, utan tvärtom bland annat leder till fantastiska teaterupplevelser.
Jag har hört att man inte har gymnastik på de första klasserna, varför?
– På ettan och tvåan är gymnastiken integrerad med den övriga undervisningen: skogspromenader, lekar m.m.
Läser ni alls matematik? Lär sig barnen räkna?
– Vi har matematik så mycket som man bör ha i grundutbildningen, d.v.s. under de nio första åren minst 32 årsveckotimmar. Under dessa 1216 lektioner händer det understundom att någon elev lär sig räkna.
Skämt åsido: Ja, de lär sig räkna. Självklart.
Har eleverna verkligen inga läxor?
– Visst har eleverna läxor, kanske inte lika mycket som andra, och inte lika tidigt, eftersom det häftarbete som utförs i klass redan är en hjälp vid inlärningen.
Hur blir eleverna bedömda?
– Under de första fyra åren får föräldrarna ett brev av klassläraren i vilket läraren redogör för barnets skolframgång både kunskapsmässigt och socialt.
Från femte klass uppåt får eleven ett betyg i form av ett skriftligt utlåtande. Detta utlåtande är avsett både att sporra eleven och att berätta om elevens framsteg.
Från och med klass 8 bedöms ämnena även med vitsord, vilket lagstiftningen förutsätter.
Efter klass 9 får eleven avgångsbetyg från grundskolan.
På gymnasiet bedöms de olika kurserna på konventionellt sätt.
Jag har hört att man inte kan stanna på klassen, är det sant?
– En elev kan stanna på klassen om den uteblivna skolframgången t.ex. beror på att eleven inte uppnått den mognad som ifrågavarande klasstadium förutsätter, eleven är alltså allt för barnslig. Detta är dock sällsynt och sker i så fall i samförstånd med hemmet.
Har skolan behöriga lärare?
– Skolan har lärare som är behöriga helt enligt de normala normerna. Dessutom finns det lärare som är behöriga genom att ha en steinerpedagogisk utbildning, godkänd enligt utbildningsstyrelsens normer. Det finns också lärare som är kunniga men som av olika, vanligen praktiska orsaker, saknar behörighet, men i praktiken är kompetenta.
Har hört att skolans abiturienter inte blir så ofta studenter, är det sant?
– Förlåt, men du har nog hört fel.
... Men jag har också hört att ni har en lättare studentexamen... ?
– Du har hört fel igen. ALLA som skriver studenten i Finland har samma prov.
Huh, tur att det blev utrett. Min väninna berättade förresten att ni har någon form av terapi för eleverna. Vad är det?
– Vissa elever kan ibland få målningsterapi eller läkeeurytmi som stöder inlärningen. Dylik hjälp ges närmast på de lägsta klasserna, och har visat sig vara synnerligen populära.
Nåja, nu har jag inte mera på hjärtat. Men det kännns som det hela kanske inte är så dramatiskt eller konstigt.
– Nä, det är det inte. Men återkom gärna! Det känns som om rykten och okunskapen är ganska stor.
Det här är en fiktiv intervju som vi föräldrar och lärare skapat utifrån överraskande frågor och påståenden om Steinerskolan som vi snappat upp under åren.
Ställ en egen fråga!