Åttonde klassen

Revolution! Uppbrott!

Efter åttan måste läraren, som har haft klassen från första skoldagen, lämna över ansvaret till facklärare och ämnesspecialister. Auktoritetens tid är förbi.

Franska revolutionen med idealen frihet, jämlikhet och broderskp är ett lämpligt avsnitt i historien för att stärka frigörelseprocessen.

Den industriella revolutionen under ämnet ekonomisk historia är också kursinnehåll i åttan. Även här handlar det om frigörelse, om människans minskade beroende av naturgrundvalen. Temat förs fram till vår tid med den stegrade utvecklingen inom urbanisering, teknik, kommunikationer och handel.

Svart eller vitt ...

Den individuellt grundade omdömesbildningen vaknar och eleven vill gärna se frågor i för eller emot - svart eller vitt. Det kan vara svårt att finna en egen balanspunkt och ett nyanserat omdöme.

I bildskapandet lämnar man därför mångfalden av färger och ger sig in i den överblickbara skalan från svart till vitt. Kol-, tusch- och blyertstecning blir då välgörande tekniker i t ex avbildandet av djurs och människans skelett i biologiundervisningen. Här finns en hel värld av schatteringar i ljus och skugga. Det stöder nyanseringen även i omdömesbildningen. Allt är inte svart eller vitt.

Nu börjar en regelrätt skolning av tänkandet, grundad på noggrann iakttagelse och fördomsfrihet. Det som förut i stor utsträckning uppplevdes som vackert och fullt, spännande och roligt, kompletteras med genomskådlighet och sakligt omdöme. Forskarens hållning är idealet för eleverna under resten av skoltiden.

 

Stort skådespel - mycket ansvar

Under ett par månader övas - i stor utsträckning under fritiden - ett skådespel där hela klassen deltar. Ett datum sätts ut för det offentliga framförandet i skolans samlingssal. Programblad trycks, dräkter sys, kulisser snickras och målas. Vem ska sköta ljusbord, justera spottar och flodljus?
 
Ett ökat intresse för yttervärldens fenomen fås t.ex. då vi studerar romarnas världsrike, den katolska kyrkans framväxt och genom folkvandringarna.

Händelser eller tillstånd i klassen kan vägleda läraren i valet av historiska personligheter och föredömen. Varför inte låta en Pyrrhus, Julius Caesar, Muhammed eller Richelieu illustrera ett aktuellt exempel ur medieflödet eller en konflikt i klassen. Helst utan att jämföra. Då arbetar läraren utan pekpinnar och ger en djupare kontrast till elevernas eget omdöme än vad moraliserande föresställningar kan ge. 

Tillbaka upp 

 

Modersmål

Eleverna börjar nu i större utsträckning själva utforma texterna till sina periodhäften. Klassläraren försöker väcka en känsla för att olika teman kräver olika skrivsätt. Skildringen av ett kemiexperiment kräver en annan saklighet än en äventyrsberättelse från Afrikas regnskogar.

I åk 8 repeteras grammatik och stavningsregler. Variation och stringens i det skriftliga uttrycket övas genom bl.a. redigering och referat av texter och genom att skriva artiklar och notiser.

 

I uppsatsskrivning övas liksom föregående år sakprosa, gärna i samband med studieresor eller perioder i andra ämnen. Från och med denna årskurs utformar eleverna själva texterna i sina periodhäften.

 

Skådespelet  

I fjortonårsåldern är den unga människan inne i en identitetsskapande tid då stormiga känslor behöver näring. En världsbild, som lätt målas i svart eller vitt behöver ett övningsfält.

Genom övning och uppförande av skådespel förnyas det sociala livet i klassen. Negativa rollspel, som ibland uppstår eleverna emellan, kan upplösas. Elever, som i flera år levat i skymundan, kan blomma upp och bli föremål för de andras beundran.

Skådespelet är ett rikt övningsfält, där eleverna genom att leva sig in i och förstå en annan människas karaktär, kan upptäcka och få mod att bejaka den egna kraften och förmågan. För att kunna genomföra ett spel från början till slut är det nödvändigt att kunna visa hänsyn, ta initiativ och samarbeta med andra.

Skådespelet är ett multikonstverk där många ämnen samverkar. Man övar tal och gester, sång och musik. Man syr dräkter, snickrar, målar kulisser och skaffar rekvisita. Man sammanställer program och affischer. Vägen fram till premiären blir ett äventyr.

 

Matematik

Begreppet kvadratrot, som introducerats i årskurs 7, behandlas ingående. Man övar räkning med och tillämpning av kvadratrötter, t.ex. i samband med Pythagoras’ sats.

Räkning med negativa tal repeteras och utvecklas, lösning av lineära ekvationer och ekvationssystem övas med tillämpningar bl.a. inom fysiken.

Man tränar algebraiska uttryck: regler för grundläggande andragradsuttryck, förenkling, hantering av formler, geometriska tolkningar.

Grafisk framställning av givna data i olika slag av diagram och med olika skalor tränas och analyseras. Lineära samband framställs i koordinatsystem.

 

Geometri 

Man tränar beräkning av areor för plana figurer och volymer av grundläggande kroppar. Yt- och volymskalor genomgås, tillämpningar och sortförvandlingar tränas.

 

Viktiga geometriska teorem om trianglar behandlas och tillämpas. Några viktiga orter, t.ex. spiraler, kägelsnitt och Cassinikurvor behandlas.

 

Förmågan att utnyttja koordinatsystem för att framställa avstånd, riktningar och lineära samband tränas.

 Undervisningen omfattar även undersökande moment, t.ex. i fråga om fyrhörningar och affina avbildningar.  

 

Historia

Under löpande timmar behandlas grundläggande begrepp, ofta i samband med aktuella frågeställningar.

Man över tidningsläsning och jämförande studier av olika mediers rapportering.

I Amerikaperioden behandlas Nord- och Sydamerika ur såväl geografiska, historiska som samhällsvetenskapliga perspektiv. Jordbrukets, industrins och infrastrukturens utveckling i USA fram till i dag studeras. Urbefolkningens situation ägnas särskild uppmärksamhet.

 

Musik

En- och flerstämmiga sånger sjungs såväl a cappella som till ackompanjemang. Ballader är att rekommendera p.g.a. deras dramatiska innehåll. Förståelsen för olika musikformer utvecklas. Skillnaden i karaktären hos olika kompositörers verk behandlas. Grunderna i harmonilära.

Integrering med andra ämnen, närmast geografi, språk och historia i mån av möjlighet.

Tillbaka upp 

Textilslöjd

I samband med skådesspelet i åk 8 görs ändringssömnad av plagg ur teatergarderoben, men även nytillverkning av dräkter. Eleven syr även klädesplagg för eget bruk, dessa kan även broderas. Som extra arbete kan eleven lära sig korgflätning.
OBS! Se även skild sida om hantverk.

 

Slöjd

Eleverna tillverkar en kantele eller ett väggskåp. Man strävar till en exaktare bearbetning av träet. Under personlig övervakning och handledning får eleverna bekanta sig med elektriska maskiner. OBS! Se även skild och mer omfattande sida om slöjdhantverk.

 

Ekologi

Ekologin i dessa årskurser integreras med geografi-, fysik-, kemi-, och människokunskapsundervisningen, vilket ger barnen en holistisk uppfattning om ekosystemens uppbyggnad och sårbarhet. Undervisningen fördjupas beträffande samspelet växt – ljus- vatten – jord. Naturtillgångarnas nödvändighet för allt liv på jorden betonas. Förståelsen för livets komplicerade mönster förutsätter konkreta exempel, direkt erfarenhet av natursammanhang i fält, kännedom om arters mångfald och olika biotopers särart samt studier om människans roll i dessa invecklade processer.

 

Religion

Gamla testamentets innehåll med studium av vissa böcker. Judarnas historia, religiösa ledare och förgrundsgestalter i Gamla testamentet. Budorden och deras etiska betydelse. Lagen, bud, förbud. Jesu konfrontation med de religiösa ledarna. Gamla testamentets profetior. Nya testamentet, den i Gamla testamentet utlovade Messias. Olika kyrkor och samfund, deras uppkomst, sakramentssyn och den aktuella situationen. Betydelsefulla gestalter i kyrkohistorien. Biografier. De stora världsreligionerna med en inblick i de samhällen där de verkar. Diskussioner kring väsentliga livsfrågor.

Tillbaka upp

 

Bildkonst

Periodämnena illustreras i målningar och färgstämningar. Eleverna utför enkla ljus- och skuggövningar i anslutning till optiken både för fri hand och med linjal och passare. Även skissartade arbeten utförs med en färg (djur-, växt- och landskapsmotiv). Eleverna lär sig att framställa världen tredimensionellt med hjälp av ljus och skugga och perspektiv.

Eurytmi

De grundläggande övningarna, t ex geometriska rumsformer, stavövningar, ljudgester och ton eurytmiska element övas vidare och blir mer avancerade.

Eleverna börjar försiktigt gripa tag i olika uppgifter mer självständigt. I valet av dikter lägger man nu stor vikt vid det dramatiska och humoristiska, för att t ex kunna arbeta fram ställningarna för de olika själsstämningarna. Fot- och huvudställningar, kontraster som t ex själslig spänning och befrielse kan också övas för att åskådliggöra detta.

Tillbaka upp

 

Finska 

Textmaterialet kan omfatta korta biografier och övriga texter, som följer stoffet i annan undervisning i klassen. Det övriga arbetet fortskrider enligt föregående årskurs.

 

Engelska

Charles Dickens’ uppväxttid, med industrialismen som bakgrund, lämpar sig väl för åttonde årskursen, där denna tidsperiod är ett huvudtema.

Inför julen utgörs lektyren av “A Christmas Carol”. Biografier utgör en väsentlig del av berättelse- och studiematerialet, som läses, berättas av läraren eller av eleverna i form av små föredrag.

Abraham Lincolns barndom eller Martin Luther Kings biografi utgör en god inkörsport till Amerikas historia och geografi, som komplement till Amerikaperioden i huvudundervisningen.

Klassen arbetar företrädesvis i grupper på två-tre elever, varvid uppsökandet av all slags källinformation blir aktuell. Fonetisk skrift introduceras samtidigt som eleverna får öva sig i att använda lexikon. Det skriftliga och muntliga övandet fördjupas. Ballader och dikter reciteras enskilt och i kör. En text- och övningsbok kan tas i bruk som komplement på detta stadium.

I grammatikundervisningen kan en grammatikbok med övningar eller det gamla grammatikhäftet användas. Kontinuerligt övande av redan inlärda moment är viktigt. Det nya grammatikstoffet utgörs av relativa pronomen, passiv och frågebihang.

Tyska

Som textmaterial används antingen en lärobok med övningar eller olika biografier med anknytning till det tyska språkområdet. Texter med anknytning till de ungas sociala omgivning är viktiga för att skapa intresse för språkets användbarhet. Innehållet används som bas för enkla frågor och svar och diskussioner.

Grundlig textgenomgång, glosarbete och skriftliga övningar utgör en viktig del av arbetet.

Grammatiken utgör en central del av undervisningen. Eleverna påbörjar inlärningen av personliga och possessiva pronomen i olika kasus och stiftar bekantskap med de olika tidsformerna.

Gymnastik 

Eftersom den unga människans inre ordning omkullkastas i denna ålder, söker hon stöd och hållning i det yttre. Nu ligger tyngdpunkten i benstommen, som innebär resning, styrka och uthållighet. I sitt inre upplever eleven tyngden i sig själv. Brottning är nu en lämplig rörelseform, liksom alla andra rörelser, som har med tyngdkraft att göra. Eleven söker och kräver motstånd.

Flickorna söker en fast punkt i rytmer, pojkarna i uthållighet och kraft. Verksamheten skall vara disciplinerad. Styrd löpning, marschgång samt uthållighetslöpning ger eleverna en känsla av välbefinnande. Man utför svåra övningar och rörelser med hjälp av hopprep och konditionsbollar. Man tränar fartfyllda och intensiva danser.

I friidrotten  ligger tyngdpunkten på uthållighetsgrenar och kast, i redskapsgymnastiken utvecklar man tidigare rörelser. Eleverna känner tyngdkraften och mekaniken i sina lemmar och leder, vilket lär dem att via den egna kroppen förstå teknik. På programmet står alla slags brottningsliknande lekar och spel i vilka man måste skydda något område eller i vilka man måste kunna stå på sig. Orientering, simning, vandringar och skidning övas.
Tillbaka upp

 

Fysik

Elektricitet

I årskurs 8 koncentrerar man sig på elektriciteten och de stora upptäckterna av elektromagnetismen och induktionen. Man behandlar systematiskt och kronologiskt milstolparna i utvecklingen av elektricitet, statisk, galvanisk och dynamisk elektricitet. Galvani, Örsted, Faraday, Edison betonas som centrala gestalter.

Eleverna studerar vanliga storheter och mätmetoder genom praktiska experiment. Ström och spänning behandlas. Man går igenom batteriet, generatorn, elmotorn, transformatorn samt ringklockan, telegrafen och telefonen. Eleverna lär sig handskas med elektrisk utrustning, varsebli elektricitetens risker och förebygga olyckor. Praktisk problemlösning i samband med elektricitet i vardagsbruk samt det modärna samhällets beroende av elektrisk kraft studeras.

Teknik

Mätning och mätmetoder, feluppskattningar, övningar med olika mätinstrument. SI-systemet. Genomgång av viktiga apparater i hushållet, orientering i fordonsteknik. Planritningar av hus, broar etc. Enkla laborativa uppgifter av utforskande karaktär.

 

Kemi

Organisk kemi

Kursen utgår från näringsämnenas kemi. Kolhydrater, fetter och äggviteämnena behandlas ingående. Fotosyntesens roll i kemin och kemins roll i jordbruk och näringsindustri. Utgående från kolhydrater tas alkoholer och karboxylsyror upp. Cellulosaindustrin och pappersframställning, bergolja, raffinering, olja som råvara i den kemiska industrin. Elevlaborationer i anslutning till lärostoffet.

Huslig ekonomi

Man bygger vidare på den grund som lagts i årskurs 7 och lär sig mera avancerad matlagning och bakning samt konservering. Måltidsrytm, årstidsrytm samt olika högtider betonas.

Textilvård ingår i programmet. Eleven iaktar vad han äter både hemma och i skolan samt drar egna slutsatser om huruvida han äter hälsosamt eller inte.

Biologi 

Människokunskap

Antropologistudiet, som påbörjats i åk 4 och 7 fortsätter. Tyngdpunkten ligger på anatomin. Studiet bedrivs som funktionell anatomi, dvs. man utgår från människans hållning och rörelse. Man betonar särskilt fakta som berör mekaniken i skelettets uppbyggnad och man beskriver hur skelettet intimt hänger samman med muskulaturen.

I samband med barnets uppväxt får skelettet sin slutgiltiga utformning. Denna utformning berör även mikroskopiska strukturer. Vikten av rörelse och motion betonas.

Genom jämförande studier betraktas människan i relation till ryggradsdjuren. Speciell och allmän, allsidig funktion jämförs och diskuteras i samband med studiet av människans hand och djurens extremiteter samt med studiet av benet och foten. Också kraniets uppbyggnad och form behandlas på detta sätt. Man studerar tändernas utveckling och utformning samt tandvård och hygien.

Ett särskilt kapitel utgör sinnesorganens, speciellt ögats, örats och balansorganens byggnad och funktionssätt

Sexual- och samlevnadsundervisningen fortsätter i anknytning till studiet av människans organsystem. Olika frågor knutna till sexual- och samliv i vidaste bemärkelse behandlas. Eleverna informeras om sexuellt överförbara sjukdomar.

Alkoholens och tobakens följdverkningar diskuteras.

Geografi

Nordamerikas geografi

Kursen inleds med en överblick av hela kontinenten. Man ser hur bergskedjorna bildar två “ryggrader” i nord-sydlig riktning och hur ett bälte av slätter öppnar en passage från södra delen ända upp till Kanada. Öknar och fuktigare områden förklaras utifrån klimatologiska faktorer (havsströmmar, breddgrader osv.). De olika regionernas särprägel förklaras utgående från odling, skogsbruk eller förekomsten av råvaror. De starka kontrasterna mellan olika delar betonas särskilt.

Eleverna ritar egna kartor där olika namn placeras in som grund för ett omfattande studium i namngeografi. Vissa delstater och viktiga städer, floder, berg osv. är viktiga att memorera.

Syd- och Centralamerikas geografi

Kontinenten präglas starkt av Anderna som vattendelare mellan den torra västra sidan och den fuktiga östsidan. Högplatåer reser sig och skapar bördiga gräsmarker. Man söker kontrasterna mellan olika delar som öken och regnskog, polartrakt och tropiska områden. Levnadssättet sammankopplat med de geografiska förutsättningarna blir huvudtemat. Även här är det viktigt med namn, som bildar knutpunkter i kunskaperna.