Andra klassen

Fabler och legender

Efter att barnen via bilderna har lärt sig att forma de stora bokstäverna i åk 1, lär de sig nu att både skriva och känna igen sina egna bokstäver och därefter skriva texter, som de sedan läser. Under våren skriver de små, egna texter, där de återberättar vad de lärt sig om naturen, om djur och växter, men kanske också brev där de berättar om något som har hänt.

I berättelsestoffet sker i åk 2 en övergång från sagornas värld till fabler, djurberättelser och legender.

I fablerna är det människans lägre natur, som visar sig i djurgestalt. I legenderna berättas om människor, som i sitt handlande varit vägledda av det högre jaget och som ofta valt lidandets väg för att hjälpa sina medmänniskor.

Världen öppnas genom språket

Det är viktigt att läraren berättar på ett sådant sätt att barnen blir gripna i sitt innersta och att de upptäcker vilken rik värld av upplevelser, som öppnar sig genom språket. I återberättandet övar eleverna sig i att minnas det berättade, att komma ihåg nya ord och uttryck och att använda dem rätt. På detta sätt upprätthåller de en i dag ovanlig förmåga vid liv - nämligen förmågan att under sitt eget berättande framkalla de bilder som uppkommit föregående dag och förmedla dem till de andra genom språket.

Barnen bekantar sig med verbens, substantivens och adjektivens väsen i sånger, lekar och ramsor, dock utan att ännu betrakta språket utifrån och utan att benämna ordklasserna.

Modersmål

Efter att barnen via bilderna har lärt sig att forma de stora bokstäverna i åk 1, lär de sig nu att både skriva och känna igen sina egna bokstäver och därefter skriva texter, som de sedan läser. Under våren skriver de små, egna texter, där de återberättar vad de lärt sig om naturen, om djur och växter, men kanske också brev där de berättar om något som har hänt.

I berättelsestoffet sker i åk 2 en övergång från sagornas värld till fabler, djurberättelser och legender.

I fablerna är det människans lägre natur, som visar sig i djurgestalt. I legenderna berättas om människor, som i sitt handlande varit vägledda av det högre jaget och som ofta valt lidandets väg för att hjälpa sina medmänniskor.

Det är viktigt att läraren berättar på ett sådant sätt att barnen blir gripna i sitt innersta och att de upptäcker vilken rik värld av upplevelser, som öppnar sig genom språket. I återberättandet övar eleverna sig i att minnas det berättade, att komma ihåg nya ord och uttryck och att använda dem rätt. På detta sätt upprätthåller de en i dag ovanlig förmåga vid liv - nämligen förmågan att under sitt eget berättande framkalla de bilder som uppkommit föregående dag och förmedla dem till de andra genom språket.

Barnen bekantar sig med verbens, substantivens och adjektivens väsen i sånger, lekar och ramsor, dock utan att ännu betrakta språket utifrån och utan att benämna ordklasserna.
 

Matematik

När siffrorna övas, betonas talens kvaliteter t.ex. genom samtal om tal, talramsor och konstnärligt arbete. Talkvaliteterna sammankopplas gärna med symmetriska företeelser i naturen, t.ex. hos en blomma eller ett äpple. Taluppfattningen och förståelsen för talrelationer övas mycket genom rörelselekar såsom hopplekar och klapplekar.

Räkneövningarna inleds med att barnen räknar i rätt ordningsföljd, även baklänges från 1 – 100. I räkning utgår man alltid från helheten, dvs. vid addition från summan, vid multiplikation från produkten osv. De fyra räknesätten övas mångsidigt, division dock sparsamt.

Huvudräkningen betonas, men också enkla skriftliga räkneuppgifter med talen 1 – 25 övas i åk 1. I andra årskursen fortsätter man upp till 100. Uppgifter av följande slag förekommer då: a= b + ?, a - ?  = b, a + b = ?, ? + a = b.

Historia

I klassgemenskapen utvecklas elevens sociala förmåga och förtrogenhet med omgivningen. Redan att kunna anpassa sig till en stor grupp med många nya relationer innebär ett steg mot en social medvetenhet. Att framträda inför klassen, låta andra komma till tals och visa hänsyn till kamraterna är viktiga färdigheter, som lägger grunden till en fri samhällsmedborgare.

Eleverna tar också aktivt del i olika sysslor, som t.ex. städning av klassrummet, skolgårdens skötsel och enklare reparationer. Ett ökat medvetande om vad som sker i omvärlden får barnen vid de dagliga berättarstunderna, där de fritt kan tala om olika händelser. Dessa stunder har en avgörande betydelse under hela klasslärarstadiet genom att man ofta tar upp dagsaktuella frågor av olika slag.

 

Musik

Barnen lär sig att lyssna och härma och därigenom sjunga och spela vackert. Alla får undervisning i Choroiflöjtspel. I åk 1-2 håller man sig till den pentatoniska tonvärlden och kvintstämningen. Lyror, xylofoner och slagverk kan användas som ackompanjerande instrument. Rytmövningar och sånglekar.

 

Textilslöjd

Eleven lär sig virka. Då tas den högra (eller vänstra) handen mera i bruk varvid skrivhandens färdighet övas. Eleven virkar fabeldjur (handdockor) som kan användas i små skådespel som eleverna utför. Som extra arbete kan eleven t.ex. virka en boll eller en lökpåse. I sömnad syr eleverna handarbetspåsar.

 

Ekologi

Barnen får via sagor, berättelser och regelbundna vandringar i naturen lära sig att respektera allt liv på jorden. De naturmaterial som används i handarbets- och konstundervisningen ger eleverna möjlighet att jämsides med det konstnärliga arbetet uppleva materialets ursprung med sina sinnen. Doften av bivax och lera, värmen av yllegarn, träets formbarhet och styrka, blir en naturlig och stimulerande del av arbetet.

Se bilder från klass 2B:s utflykt till Majvik gård där klassen sår sitt eget vete.

Legenderna i åk 2, människans arbete i åk 3, djurperioden i åk 4 och växtperioden i åk 5 erbjuder alla utmärkta möjligheter att behandla människans förhållande till naturen.

 

Religion

Vardagsetik. Böner skrivna för barn. Berättelser med etisk-moralisk grund. Legender. Skapelseberättelsen enligt Gamla testamentet. Gammaltestamentliga gestalter. Franciskus liv behandlas som period.

 

Bildkonst

Då barnet målar och tecknar hänger det sig åt en impulsiv, positiv aktivitet. Läraren leder barnet till att leva sig in i den rena färgen, att uppleva kvaliteten hos en enda färg och att lyssna till samklangen mellan två eller tre färger. Färgerna som sådana berättar. Det är inte nödvändigt att avbilda konkreta varelser eller föremål.

Småningom övergår man till att blanda två eller tre färger med varandra. Denna händelse upplever barnet kraftigt som ett nyskapande: det uppstår en ny färg.

När sagor illustreras, strävar man till att färgerna nästan som sådana skulle få skildra sagan.Exakta, stela former undviks och formen gestaltas först småningom. Man betonar det intryck färgerna och färgytorna kan ge.

 

Eurytmi

I årskurs två ger texter med sagomotiv eller legender och fabler fortsatta möjligheter att arbeta med rörelser som motsvarar konsonanter och vokaler. Nu är det dags för dem att lära sig vilka rörelser som uttrycker de olika språkljuden.

Barnen är nu förtrogna med gruppens gemensamma cirkel och man kan börja med enkla geometriska former som trekant eller fyrkant och låta några barn i klassen få utföra dem – fortfarande arbetar man med utgångspunkt i bilden (ett hus med fyra hörn etc.) Speglingar uppövas två och två tillsammans.

De klassiska pedagogiska övningarna introduceras.Musiken intar stort sett samma ställning som i första klass.

 

Finska

Man berättar sagor, fabler och legender samt återberättar och repeterar. Utöver detta består materialet av rytmer, dikter, sånger, lekar och små skådespel.

 

Engelska

På detta stadium är undervisningen uteslutande muntlig. Genom att utnyttja barnens, ännu i denna ålder goda förmåga att härma, lägger man grunden till ett gott uttal och låter barnen uppleva språkets melodi, klang och rytm.

Berättelsestoffet hämtas ur den engelskspråkiga sagolitteraturen, i åk 3 t.ex. Winnie the Pooh. I de två första årskurserna kan man välja sagor som barnen känner till från sitt modersmål, som t.ex . Guldlock och de tre björnarna eller allra helst, hitta på en saga själv. Under vårterminen i åk 3, börjar barnen skriva ned sådana dikter, sånger och ramsor som de kan utantill från tidigare. Texterna skrivs av från tavlan.

Inlärt stoff
Veckodagar, månader, klockan, räkneord 1-20, tiotal 30-100
Kroppen, personliga pronomen
Substantiv, adjektiv samt verb i anslutning till den närmaste omgivningen
Djur, hantverksyrken, vardagliga fraser

Have you got? – Yes, I have/No, I haven’t
Is (was) it..? – Yes, it was/No, it wasn’t
Can you? – Yes, I can/No, I can’t

 

Fysik

- Vägning med balansvåg och ok. Viktmätningar i gram och kilogram.
- Volymmätningar, specifik vikt. Konstruktion av enklare hus.
- Iakttagelser av värme, temperatur och väderförhållanden., dygnet, solen, månens rytm, Årets kretslopp väderstrecken, några vanliga stjärnbilder.