
ABI!
På trettonde klassen koncentrerar vi oss på studentskrivningarna.
Modersmål
Under kursen genomgås och repeteras systematiskt mer avancerade språkriktighetsfrågor och skrivstrategier. Abiturienterna tränar mångsidigt sitt skrivande med tyngdpunkten lagd på utredande och argumenterande texter och medieanalys; sålunda förbereder de sig för studentexamen.
Litteratur som glädje och kunskap
Kursen omfattar mångsidig skrivträning inför studentexamen med tyngdpunkten lagd på mångsidig analys och tolkning av skönlitterära texter.
Kontrastiv språkanalys
Tyngdpunkten i kursen ligger på analys/repetition av språkriktighetsfrågor med fokus på olikheter i finskt och svenskt språkbruk. Genom mångsidiga övningar fördjupar abiturienterna sina kunskaper i hur finska fraser och språkstrukturer påverkar det finlandssvenska språkbruket. Också engelsk interferens i svenskan kan diskuteras.
Matematik
Fördjupade kurser
Ekonomisk matematik
Kursens målsättning är att abiturienterna tillägnar sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi. Begrepp som används i det ekonomiska livet tas upp och index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler gås igenom. Dessutom behandlas matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor.
Matematiska modeller
Kursen fördjupar abiturienternas insikter i matematik och ger bland annat hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt. Centralt innehåll är trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln, radianbegreppet, enkla trigonometriska ekvationer samt vektorbegreppet och grundläggande beräkningar med vektorer.
Repetition
Repetition av de obligatoriska kurserna och lösning av studentexamensuppgifter.
Lång matematik
Integralkalkyl
Kursen introducerar begreppen primitiv funktion och integral. Bestämning av primitiva funktioner till elementära funktioner, sambandet mellan integral och area. Bestämning av areor och volymer med hjälp av integraler.
Fördjupade kurser
Talteori och logik
I kursen studeras formalisering av satser, sanningsvärden hos satser, öppna satser, kvantorer, bevisföring, hela tals delbarhet, Euklides algoritm, primtalen egenskaper och aritmetikens grundsats.
Numeriska och algebraiska metoder
I kursen behandlas begreppen absolut fel och relativt fel samt reglerna för exakthet hos närmevärden. Begreppet iteration introduceras och ekvationer löses numeriskt. Newtons metod, delbarheten hos polynom, bestämning av förändringshastigheter och ytor.
Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl
Kursen fördjupar de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl och integralkalkyl tillämpa bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar. Gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten, generaliserade integraler.
Historia
Vändpunkter i Finlands historia
I denna kurs följs Finland utveckling från 1800-talet till våra dagar. Statens födelse, krig och kriser granskas i syfte att ge abiturienten verktyg att förstå den politiska och kulturella utvecklingen till just det samhälle vi lever i idag.
Kulturmöten
En eller flera utomeuropeiska kulturkretsar granskas ingående i syfte att fördjupa elevens förståelse för kulturens värderingar och särdrag. Genom att se på sin egen kultur genom en främmande kulturs ögon ökar förståelsen också för den egna kulturen, vilket öppnar för en dialog kulturerna emellan.
Samhällslära
Samhällskunskap
Kursen ger insikt i staten och det politiska livet. Samhällssystemen och statskunskapliga teorier granskas med tonvikt på der finländska samhället.
Medborgarens lagkunskap
Grunderna i lagstiftningen samt individens baskunskap av lagboken.
Europeiskhet och Europeiska unionen
Finns det en europeisk identitet och har den något med den Europeiska unionen att göra? Vad betyder den Europeiska unionen för individen och hur kan man påverka den? Svar på dessa och andra frågor söker vi på denna kurs.
Filosofi
Filosofisk etik
Målsättning och innehåll: De frågor som berörts under grundkursen repeteras och fördjupas. Under kursen berörs ytterligare frågor kring etik och sanningsfrågor. Innehållet kan också variera utgående från elevernas önskemål och intressen.
Religion
Bibelns uppkomst, innehåll och betydelse
Avsikten med kursen är att ge grundkunskap om Bibelns böcker och deras centrala innehåll samt visa hur den kristna tron baserar sig på Bibeln. Dessutom belyses hur Bibeln påverkat vår kultur och vårt samhälle.
Religionen i det finländska samhället
I kursen görs en genomgång av kyrkohistorien som fokuserar på hur kyrka och samhälle har påverkat varandra genom tiderna. Vi gör också en kartläggning av religionens roll i dagens Finland.
Bildkonst
Konstdiplom
Kursen är en del av studentexamen
Finska
Abiturienterna arbetar med avancerade texter i aktuella ämnen. Man skriver ett flertal uppsatser och referat utgående från olika artiklar. Repetition och övning av grammatiken och t.ex. gamla studentprov (hörförståelse och skriftliga) övas intensivt.
Engelska
Tyska
Studier och framtidsplaner
Vetenskap och teknik
Främst gäller undervisningen repetition och träning inför studentexamen.
Tonvikten ligger vid texter och hörförståelser som berör elevernas framtidsplaner. Som underlag för undervisningen lämpar sig artiklar som behandlar olika möjligheter för vetenskapliga studier samt olika sektorer inom arbetslivet.
Uppsatsskrivning och grammatik intar en central ställning. I grammatiken görs nu en slutlig genomgång av de färdigheter eleverna har tillägnat sig.
Franska
Frankofoni – kurs 7
Vi fortsätter att bekanta oss med den fransktalande världen och levnadsförhållandena där. Kulturkunskapen utvidgas ytterligare. Hör- och textförståelse- jämte strukturövningar. Nya strukturella inslag utgörs bl.a. av adverb och konditionalis.
Förberedelse för studentskrivningarna – kurs 8
Texterna i kursen handlar bl.a. om Frankrike och den fransktalande världen. Det huvudsakliga målet för denna kurs är att abiturienterna lär sig att själva producera alster på franska i uppsatsform. Olika slag av förberedelse för studentexamen.
Fysik
Fördjupade kurser
Vågrörelser
Svängnings- och vågrörelser
Mekanisk svängning, ljud och elektromagnetiska vågrörelser.
Ljuset och färgerna. Ljud och ljudkvalitet.
Rörelselagarna
Newtons lagar. Energi och arbete. Via begreppet energi till människans sätt att tillämpa fysiken
i industrin. Miljö och teknik. Rörelsemängd och impuls. Problem i anslutning till trafiken.
Rotation och gravitation
Mekanisk växelverkan. Gravitation.
Statikens och dynamikens grunder
Translations- och rotationsrörelser
Kaströrelser och planetbanor.
Värme
En inblick i den teknologi som bygger på värme och energi. Gasernas tillståndsekvation.
Termodynamiska tillstånd och huvudprinciper.
Elektricitet
Elektriska fält och elektrisk ström. Motstånd, kondensatorer kopplingar och energi.
Strömkretsar och mätteknik.
Elsäkerhet.
Elektromagnetism
Magnetfält och elektromagnetisk induktion.
Växelström. Elektromagnetisk strålning.
Produktion och överföring av elenergi.
Materia och strålning
Materiens och energins ekvivalens. Elektromagnetisk strålning. Atom- och kärnfysik. Radioaktivitet.
Uppkomsten och effekten av joniserande strålning.
Repetition och fördjupning
Fysikens repeteras och fördjupas så att man strävar efter en helhetsbild av fysiken.
Kemi
Metaller och material
Kursen ger en mångsidig bild av olika material och deras egenskaper och framställningsmetoder. Metaller och icke-metaller, deras syre- och väteföreningar samt olika polymerer behandlas. Dessutom behandlas metallernas elektrokemiska spänningsserie, kemiska element och elektrolys.
Reaktioner och jämvikt
Avsikten med kursen är att ytterligare fördjupa förståelsen för kemi. Reaktionsjämvikt med tonvikt på jämvikt mellan syror och baser behandlas. Dessutom behandlas buffertlösningar och deras betydelse samt löslighet och mättad lösning.
Biologi
Miljöekologi
Abiturienterna bör kunna ekologins grunder och förstå den ekologiska effekten av mänsklig verksamhet. De bör även känna till betydelsen av biodiversiteten för mänsklighetens framtid, samt känna till de centralaste miljöproblemen. Dessutom bör de vara bekanta med de vanligaste ekosystemen i Finland samt känna till metoder med vilka man kan bedöma miljöns tillstånd och förbättra detta.
Den trettonde klassens fördjupade kurser utgör även repetition och fördjupning inför studentexamen.
Centralt innehåll:
-Repetition och fördjupning av ekologins grunder.
-De finländska ekosystemen
-Syftet med ekologisk forskning
-Biodiversitet
-De centrala miljöproblemen, hållbar utveckling
-Planering och genomförande av en egen undersökning
Bioteknologi
Abiturienterna bör få djupare insikter i cellbiologi och genetik samt lära sig strukturen, livsfunktionerna och livscyklerna hos de viktigaste mikrobgrupperna (t.ex. bakterier och virus).
Ytterligare bör de känna till de viktigaste metoderna inom bioteknik och tillämpad genetik, samt kunna bilda en uppfattning om såväl de möjligheter som risker som är förknippade med dessa.
Den trettonde klassens fördjupade kurser utgör även repetition och fördjupning inför studentexamen.
Centralt innehåll:
-Repetition av cellens finstruktur och funktionssätt
-Genfunktioner, enzymer och deras betydelse
-Mikrober och deras betydelse
-Bio- och Gentekniska metoder
-Medicinska tillämningar
-Industriella och livsmedelstekniska tillämningar
-Risker och möjligheter, etiska aspekter
Geografi
Riskernas värld
Abiturienterna bör känna till de olika risker som ansluter sig till den levande och icke-levande naturen samt mänsklig verksamhet. De bör även känna till olika sätt att minimera dessa risker, och verka för en hållbar utveckling. Kursen knyter samman både natur- och kulturgeografiska aspekter.
Den trettonde klassens fördjupade kurser utgör även repetition och fördjupning inför studentexamen.
Centralt innehåll:
-Riskernas geografi, klassificering av risker och deras betydelse.
-Risker i anslutning till naturföreteelser
-Naturkatastrofer
-Risker från den levande naturen (torka, epidemier mm )
-Olika sätt att gardera sig mot naturrisker
-Miljörisker, hållbar utveckling
-Risker i anslutning till det mänskliga samhället
-Överbefolkning, urbanisering
-Konflikter, flyktingproblematik
-Lösningsmodeller
Regionstudier
Abiturienterna gör ett självständigt arbete om en viss ort eller region. Under arbetet utnyttjar de sig av de kunskaper i geografi som de fått under tidigare år. Förutom kunskaper bedöms även förmåga att utnyttja olika kunskapskällor och informationssystem.