Förskolan Skogsstjärnan:

Glädje och ro,

rytm och rörelse

Höstterminen 2008 fick Steinerskolan en helt ny förskolegrupp eftersom så många hade anmält sig till ettan 2009. Nu, 2011-12, är vi redan inne på vårt fjärde verksamhetsår. Hjärtligt välkomna alla nya barn och föräldrar!

Det finns alltså en förskolegrupp i Lekskolan Näckrosen och en i Skogsstjärnan. Grupperna har lekpark intill varandra, och samarbetar förstås. Tillsammans bilder dessa barn stommen för klass ett som börjar hösten 2012.

”Det är alltid lika spännande och givande att välkomna den nya årskullen ivriga förskolebarn. Jag är i den lyckliga situationen att jag varje år kan utveckla verksamheten – den baserar sig på tidigare års erfarenheter men tillämpas alltid på den aktuella gruppen och individerna i den.”

Pedagog Ann-Sofie Matthelié

Ansvarig ledare för Skogsstjärnan är Ann-Sofie Matthelié (bild ovan): Såhär berättar hon om verksamheten:

Vi samlas på morgonen klockan 8.30 ute på gården. Under morgonens utevistelse gillar en del av barnen att leka fritt, medan andra gärna gör något med mig, kanske krattar lite höstlöv eller skottar snö på vintern. Efter ca en och en halvtimmes utevistelse går vi in, och har vårt särskilda dagsprogram; vI målar, har eurytmi, bakar och sysslar med olika hantverk. Nångång väver vi med ullgarn, tovar eller kardar ull som vi sedan egenhändigt pryder med växtfärg.


 

Stämning i våra hjärtans hus

Att skapa en stämning inför en sagostund eller en utevistelse är ytterst viktigt för mig. Innan vi nu börjar, så tänder vi ett ljus, som skall ”lysa och värma i våra hjärtans hus”. Ljuset tänds och vi tillbringar en skön, tyst stund tillsammans för att komma till ro och sedan kan sagan börja. Jag läser aldrig ur en bok utan vill ha direktkontakt med barnen. Alltså berättar jag en saga som jag har memoriserat noga. Efter det brukar vi stå i en ring och vi läser vårt morgonspråk tillsammans. Därefter blir det sånger och en eller flera dikter som är bundna till årsrytmen. På hösten under den så kallade Mikaeli-tiden kan det låta såhär:

Hög på sin häst 
Rak i sin rygg
Stark i sin blick
Lugn i sitt sinn
Riddaren kom ridande fram
Och under Skördefesten kan temat vara äpplet:
Jag har ett litet äpple
som jag har fått av mor
Där inne finns ett kärnhus
där tio kärnbarn bor
I vart och ett av rummen
två kärnbarn sova får
där ligger de och drömmer
om sol och ljus och vår...

Regelbunden mat och vila

Efter sång- och diktmomentet dukar vi bordet. Vi äter regelbundet klockan 11. Efter maten, som brukar ta en timme i anspråk, vilar vi på våra fårskinn på golvet. Inför vilan gör jag i ordning rummet, sedan sjunger vi en lugn sång eller leker en tyst lek tillsammans. Sedan vilar vi i tysthet – även jag. När vilan avslutas spelar jag på choroiflöjten som är en pentatonisk flöjt. Det är tecknet som gör att barnen vet att de får stiga upp och vilan är över.

En bro, käpp eller ett bröd

Efter vilan går jag hem. På eftermiddagen är det vår eftermiddagsvårdare, Josefin som har hand om Skogsstjärnan. Då brukar barnen ha en fri lekstund. De bygger kojor, klär ut sig i sidenslöjor, snickrar eller ritar med bivaxkritor. Leksakerna är oftast mycket enkla. Sakerna kan vara hämtade ur naturen, ibland litet bearbetade, ibland som de är. Det som kan förvandlas kan användas till olika ändamål. En krokig gren kan vara Bockarna Bruses bro, en annan gång kan det vara häxans käpp, eller ett bröd i butiken. Genom att leksakerna inte är färdiga, utan bara antydda så måste fantasin gripa in, och denna ansträngning som barnet måste prestera i sitt inre, kommer att stärka barnets utveckling.

Veckorytmen ger trygghet

Veckorytmen med dess återkommande sysslor gör att barnen känner igen dagarna på ett tryggt sätt. Tryggheten ger självförtroende då barnen vet vad de har att se fram emot. Genom dessa vanor kommer barnet lättare till ro och samtidigt blir de mera lyhörda för sin omgivning.

Målar, ritar, bakar, sjunger – på franska

På måndag gör vi en utflykt, på tisdag målar vi och ritar med bivaxkritor, på onsdag har vi sagolek, på torsdag bakar vi och på fredag är det skogsdag. Ute i skogen har vi bland annat täljt pinnar.

Jag skulle förresten bli språklärare och inte steinerpedagog Jag har ju bott i Frankrike i flera år, studerat både tyska och franska och så har jag haft Steinerskolans franska klubb och gett privatlektioner i franska. Men jag använder min språkliga och kulturella bakgrund i framförallt franska till att lära barnen franska genom pentatoniska sånger. På lyktfesten som lyste upp höstens mörker sjöng barnen:

Il fait nuit autour de moi
je marche avec ma lanterne...

Och när förskolan är slut tar ettan vid - efter ett välkommet sommarlov är det jätteroligt att börja skolan med alla välbekanta klasskompisar!



Text: Nina Winquist