Vad äter eleverna i skolan?

Se den aktuella menyn

Varifrån kommer maten till Steinerskolan?

Rudolf Steiner skolan i Helsingfors köper maten av Fazer Amica. En del av maten kommer färdigt tillredd, en del lagas i skolans kök. Meningen är att alltmer börja tillverka maten i skolan i framtiden.

Är en vegetarisk eller grötdag på kommande till skolan?

I Steinerskolan serveras vegetarisk kost varje dag. 20 procent av skolans elever och lärare äter vegetariskt. Också gröt serveras varje dag – sädesslaget varierar.

Hur mycket kostar en skolelevs portion?

En matportion kostar för närvarande 2 euro. Summan är betydligt högre än genomsnittet i andra finländska skolor. 600 elever äter dagligen ett varmt mål uppdelade i tre skift.

Varför är det dyrare i Steinerskolan, då?

För att Fazer Amica beställer ekoingredienser från Jukka Ahonala i Karis och i Meira. Ahonala har ett företag som heter Hyvän Olon Ruokakauppa. På en ekoskala som består av tre nivåer (Kolme askelta luomuun-graderingen) ligger Steinerskolans mat på nivå två.

Precis vilka är ekoingredienserna våren 2010?

Ekologiskt (alltid): morot, lök, potatis, kål, flingor, säd, ris, pasta (förutom nudlar), frön.
Ekologiskt (enligt säsong): tillgängliga grönsaker tidigt på hösten, tomat, kurbits, gurka, surkål och palsternacka på våren.
Ekologiskt (om maträtten så fordrar): rödbeta, kikbönor, kålrot och rovor (som används sällan). Selleri används p.g.a. allergier inte alls; och följaktligen inte heller ekologisk-vegetariskt buljongpulver då det innehåller selleri.
Icke eko: Ärter.

Vem övervakar maten i skolan?

Det finns en aktiv Matgrupp i skolan. Medlemmar är representanter för lärare, elever, föräldrar, skolans administration och Fazer Amica.
Matgruppen håller möte en gång i månaden med uppgift att övervaka och förbättra skolbespisningen.
Matgruppen håller som bäst på att bilda något den benämner Steinerskolekedjan eller -nätverket, där skolorna samarbetar i matfrågor såsom att främja ökade ekologiska inslag i maten och också för att dela information sinsemellan.
Den kända kokboksförfattaren Tuija Ruuska, expert på vegetarisk kost, har fungerat som konsult för Matgruppen.

Vad har Matgruppen åstadkommit på senare tid?

Lärkträdsvägens matsal genomgick i våras en grundreparation.
Vi har nu nya trämöbler och belysningen förnyades så att den blev mjukare och naturligare.
Samtidigt såg vi över systemet för utskänkningen så att det nu fungerar bättre. Matskänken placerades på paradplats, lättillgängligt mitt i matsalen med köbildning på båda sidorna om skänken. Brödet placerades på ett skilt bord efter skänken.
Ett skilt bord med drycker och glas placerades på sidan invid väggen. Avfallsavdelningen flyttades klart åt sidan.
Nya gardiner syddes upp och senare under våren 2010 målar den kända konstnären Nelly Jurvelius den bakre kortväggen i matsalen.

På vilket sätt har maten blivit bättre?

Under låsåret 2009-2010 har de ekologiska ingrediensernas andel ökat. Det vita sockret har bytts ut mot mörkt socker, och sockret finns inte längre framställt bara ”för sakens skull”.
Vi vill förstås att barnen inte fyller magen med bröd: det är därför brödbordet har flyttats och nu finns vid sidan om matbordet.
Skalad potatis har ersatts med potatis med skal så att vitaminerna inte går till spillo. Matgruppen har framfört en önskan om att natriumglutamat inte mera överhuvudtaget skulle förekomma i bespisningen – och Fazer Amica har lovat att all mat skall vara natriumglutamatfri från och med hösten 2010.

Kokboksförfattaren Tuija Ruuska har fungerat som
konsult när vi utvecklat skolmaten.

Vet Matgruppen vad eleverna egentligen tycker?

Matgruppens elevmedlemmar har sonderat stämningarna bland eleverna och elevkåren och kunnat konstatera att skolans mat blivit klart bättre under det det här läsåret.

Vilken är föräldrarnas roll?

Det är viktigt att föräldrarna talar med sina barn om hur privilegierade barnen ändå är i att de serveras ett varmt mål mat i skolan dagligen.
Barnen mår alltid bättre om de inte ersätter måltiden med sötsaker.
Föräldrarna kan kanske också föra en diskussion om hur man beter sig vid en måltid – påminn till exempel barnen om att det inte är ok att äta med rocken på.
Och försök se till att de äter morgonmål hemma.

Vilken mjölk dricks det i skolan?

Mjölken är finländsk mjölk, men tyvärr inte ännu ekomjölk. Orsaken är att Valio inte för närvarande har gått in för att leverera ekomjölk i storköksförpackningar då de anser att efterfrågan inte är tillräcklig. Och det är en omöjlighet att köpa ekomjölk i literförpackningar för skolan eftersom det blir för dyrt.

Varför serverar skolan då och då samma mat två dagar i följd?

Fazer Amica värmer aldrig upp samma mat två gånger.
Om det någon enstaka gång har serverats mat som även serverats tidigare under samma vecka beror det på att det blivit över. Men då har det förvarats i frysen eller kylrummet utan att ha värmts upp eller lagts fram tidigare.
Matgruppen strävar emellertid efter att inte samma mat ska serveras två gånger under samma vecka.
Samarbetet och kommunikationen mellan skolan och Fazer Amica är förresten bra: båda har som mål att erbjuda kvalitativ och ekologisk skolmat åt eleverna.

Hur förbättra maten ytterligare?

Just nu undersöker Matgruppen ifall det finns en möjlighet att tillreda även de vegetariska biffarna och spenatbiffarna i skolan.
Matgruppen funderar också på hur eleverna kunde äta sina måltider under ännu lugnare omständigheter.
Och i framtiden funderar man i synnerhet på matens smak.

Matgruppen vid Rudolf Steiner skolan i Helsingfors, våren 2010.

Se den aktuella menyn