Vilka är de fina festerna i Steinerskolan?

Under året firar alla steinerskolor runtom i världen flera så kallade årstidsfester. Festerna har olika teman och står för olika kvaliteter hos oss människor.
Årstidsfesterna är viktiga då de ger eleverna en återkommande, årlig rytm att ty sig till oberoende av hur livet ter sig just det läsåret.
Och i och med att festerna upprepar sig år efter år, i något olika form förstås, kan de te sig helt olika för en elev som just börjat skolan som storögd etta, för en lite osäker pubertal åtta eller för en redan ganska världsvan yngling på tolvan.
I Steinerskolan i Helsingfors ser feståret ut såhär – vi börjar med hösten:

SOLROSFESTEN

Solrosfesten infaller samma vecka som ettorna börjat sin skolbana. Festen symboliserar att de små eleverna upptas i skolgemenskapen. Rent praktiskt går det till som så att varje etta i tur och ordning går upp på scen och under högtidliga former mottar en solros av en tolva som bockar eller niger och räcker fram solrosen. Ettan bockar eller niger till svar, tar storögd solrosen och tillsammans promenerar sedan nybörjar- och veteraneleven av scenen. Solrosen får ettan ta med hem så att den kan pryda köksbordet under en tid framöver.

MIKAELSFESTEN

I slutet av september firar vi Mikaeli, en skördefest, för att med kraft och mod möta den mörka årstiden. Modet betonas på olika sätt, i spel, lekar och kamper. Tvåorna bjuder traditionellt den övriga skolan på Mikaelspelet, där S:t Örjan visar prov på stort mod och övervinner draken. Föräldrarna ordnar med en stor skördemarknad som är populär i hela Helsingfors p.g.a. sina högklassiga, ekologiska produkter. Eleverna i lekskolan, förskolan och de lägre klasserna hämtar skördeprodukter till skolan som ställs ut vackert och sedan intas under festliga former.

LYKTFESTEN

I mitten av november firas lyktfesten “Sankt Martin”. Han var enligt legenden en romersk yngling som i kyla osjälviskt delade sin soldatmantel mitt itu och gav den ena hälften till en fattig, frusen och hungrande man. Lekskolan, förskolan och de lägre klasserna gör lyktor i regnbågens alla färger, där stjärnor och månar gnistrar och glimmar.  När mörkret faller är broderligheten och medmänskligheten fina kvaliteter att lyfta fram. I år gick till exempel ettorna till skogs med sin vänklass sexorna i en lyktparad. I skogen berättade ettans klasslärare S:t Martinlegenden, väneleverna bröt ett syskonbröd med varandra och därefter lektes det kurragömma.

ADVENTSFESTEN

Adventsträdgården i slutet av november är inledningen till julens högtid. Förväntansfullt samlas barnen i vintermörkret, en och en vandrar de små ettorna och därefter en elev från varje annan klass i en spiral av granris, och tänder där i dess mitt sitt eget första adventsljus. Tillsammans med kamraternas ljus sprids en varm och högtidlig stämning, som bär in julens stora förväntan. Därefter är det dags för matmor att bjuda på julgröt med russinsoppa eller mjölk, kanel eller socker. Även föräldrarna är naturligtvis välkomna! Dagen efter adventsfesten brukar föräldrarna ordna en jättelik julmarknad.

LUCIA

I jul- och adventstid är det ljus som sprids i mörkret vi firar, även med lucia som ordnas av fjärde klassen.
Luciaklassen har en viktig funktion som budbärare i skolan; förutom att fyrorna uppträder på scenen i Mikaelsalen besöker de nämligen både de svenska och finska lägre klasserna en efter en. Dehär besöken i de egna klasserna är mycket populära – de små finskspråkiga barnen kommer länge ihåg dagen de fick luciabesök ”hemma hos sej”. Inte minst minns de den läckra lussebullen de blir bjudna på! Det här är en viktig brobyggarfest över språkgränsen i skolan.
Fyrorna besöker oftast också lekskolan Näckrosen, förskolan Skogstjärnan och Folkhälsans seniorhem. Lilla lucia brukar uppskattas minst lika stort som stora Lucia av seniorerna för ”de är så rörande och rara”.
Fyrorna har förresten fullt upp med fester på hösten, för då övar de också danser i flera månader som de sedan visar upp på den glamorösa självständighetsbalen hos överborgmästaren i Finlandiahuset.

JULFEST

Den avslutande julhögtiden handlar om fred, givmildhet och hopp, även i tider som kan tyckas mörka. På julfesten brukar femmorna bjuda på sitt skådespel, treorna på jultablå, sexorna dansar svängiga folkdanser m.m. Det hela avslutas naturligtvis i gymnastiksalen med julsånger och – danser – polonäsen är mäkta populär bland såväl stora som små.

DE GAMLAS DANS OCH ABIÅKET

För de äldre eleverna är förstås de gamlas dans, penkkis och abiåket fester, de sent glömmer. De gamlas dans bår av stapeln på tolfte klassen och penkkis samt abiåket på trettonde klassen. 

SOLDANSEN

När dagen blir längre än natten firar vi sedan några år vårsolståndet med dans – en kul idé och ett påhittigt sätt att fira att allt börjar röra på sig och växa igen. Det brukar vara en del elevuppträdanden och så kan man få lektioner i exempelvis folkdans eller varför inte flamenco. Caramba!

PÅSKEN

Påsken symboliserar livet och pånyttfödelse genom uppoffring. Mörkret har vikit och ljusare tider, både ute i naturen och omvärlden och inom oss, stundar. En stor påskbasar ordnas av föräldrarna.

SKOLAVSLUTNINGEN

Skolavslutningen infaller i början av juni, är traditionell med Den blomstertid nu kommer, tal och dans. Men den innefattar en rörande ceremoni, där ettorna i sin tur överräcker en mörkröd ros åt tolvorna. Cirkeln är sluten: ettorna fick en solros av tolvorna, nu får tolvorna en ros av ettorna. Elever från ett till tre får inga betyg – eller läsbrev som vi kallar dem. Fyrorna till sjuorna får skriftliga utlåtanden och eleverna från åttan uppåt dessutom sifferbetyg. De som har gått ut trettonde klassen firas med studentdimission under högtidliga former.